HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Sunday, December 30, 2012

Bloggvärldens positivaste årskrönika!

Januari

Jag börjar med LCHF och träning. Får stressutslag. Har haft en tuff höst och bestämmer mig för att avsluta alla studier jag har påbörjat tidigare på hösten. Min bästa vän får barn. Charlie min gudson.

Februari

Jag är hemma i Jakobstad och firar min födelsedag  Inser att jag har ett sockerberoende. I slutet av månaden åker jag till Stockholm och jobbar. Här tappar jag min mens.

Mars

Är mest spänd över sockerberoendekursen och vad den innebär. Har inte många marsminnen.


April

Slutar röka. Åker på sockerberoendekurs till Hudiksvall. Dagen jag kommer hem från sockerkursen ringer de från Stockholm och erbjuder mig mitt drömjobb. Orkar ibland inte ta mig hem från arbetet utan pausa på café.

Maj

Åker till Norrköping och jobbar. Funderar vad det är för fel på mig när jag knappt orkar lyfta upp armen under min lediga helg. Skriver på arbetskontrakt. Mellanlandar en dag i Stockholm. Kirrar en lägenhet på Kungsholmen. Åker vidare till Piteå för dop.I slutet av månaden går jag till doktorn när jag inte längre klara av att gå till jobbet.

Juni

Kommer hem till Jakobstad. Sover. Huvudet går på högvarv. Jag får ingen ro. Blir sjukskriven hela månaden ut. Känner lättnad och vill tro att det går att vila ut under semestern. Tillbringar mycket tid på villan. På midsommaren åker vi med mitt flyttlass till Stockholm. Jag installerar mig lite i den nya lägenheten. Ljuger för mig själv och alla andra att det känns bra. Det MÅSTE ju kännas bra.

Juli

Har semester. Inser halvvägs att jag inte är kapabel att flytta till Stockholm. Ställer in jobb och lägenhet. Faller in i en dimma av panikångest och utmattning. Sover nästan dygnet runt. Kommer ihåg första gången jag gick utanför huset. Hur jag traskade runt kvarteret och fåglarna sjöng. Kände mig som den mest fria människan i världen.

Augusti

Börjar gå i terapi. Förälskar mig i molnformationer. Känner mig gladare mot slutet av månaden. Tar i bruk mitt gamla bibliotekskort. Har 5€ böter från 1995.

September

Går på bröllop i början av månaden. Känner mig glad över att jag klarar av det. Börjar på avslappningsyoga och pilates. Tappar gnistan. Är mest låg hela september. Skriver det här inlägget och blåser liv i bloggen på nytt. (Tack Gode Gud) Sitter på JAROs hemmamatcher och ser på molnen.

Oktober

Ser August Strindbergs "Drömspel" som är på turné. Får mig friserad. Spenderar en rolig kväll på Melody. Är stamkund på bibban. Går på min första Kundaliniyoga. Träffar Olof Röhlander. Går mediyoga kurs. Ligger i sängen en dag och slappar i flera timmar förrän jag stiger upp. Utan dåligt samvete. För första gången i livet. Skönt!

November

Träffar en hel drös med fina vänner i Vasa under det första veckoslutet i månaden. Listar vad jag vill ha mer av i mitt liv. Maskeradfester och balans är några av de saker jag drömmer om. Får lite energi tillbaka. Bjuder hem vänner på hudvårdskväll. Börjar leka med tanken på att åka till Helsingfors.

December

Åker till Helsingfors. Träffar mina kollegor. Får svar på frågor. Genomlider en panikångestattack. Skypar med min yogaterapeut. Är trött, arg och gråter mycket. Köper en limpistol. Julpysslar. Yogar in julen på yogajoylife. Har en underbar julafton. Klarar min första jul utan socker och hetsätning. Faller in i utmattningshelvetet med allt vad det innebär.

Genom hela det här året har jag haft en stark övertygelse om att allt kommer att bli bra. Jag har den oftast hur dåligt jag än mår. MEN inte varje sekund. Inte varje dag. Jag ser det som att den alltid finns där. Den är bara täckt med svart dimma ibland.

Jag vill så gärna skriva att det här ska bli mitt år. Det har ju min nummer och allt. (Jag är född den 13:onde). Just nu är jag inte tillräckligt övertygad. Jag är arg och ledsen för att jag just nu inte vågar drömma och göra upp planer för det nya året.

Allt har sin tid. Och allt är väl. Fortfarande. Där längst inne bakom dimman.

4 comments:

  1. Fina Ela, så mycket du varit med om detta år. Jag vet hur tunga perioder känns. Jag önskar dig ALLT GOTT inför år 2013, ork, energi, inspiration, kreativitetm, välmående och så himla mycket mer. Vet att du är så fin och omtyckt precis som du är!!

    STOR KRAM Ninna

    ReplyDelete
  2. Tack Ninna! Du är så fin du med. Det betyder så mycket att du kommenterar. Jag vet att du inte alltid haft det så lätt. Men du är modig och ger aldrig upp. Det inspirerar mig otroligt. Tack för att du finns och sprider glädje runt dig. Jag önskar dig en bra start på 2013. Hoppas vi ses snart. KRAM!

    ReplyDelete
  3. jag är så tacksam över att du blåste liv i bloggen igen, du vet inte hur trösterikt det vara att läsa dina inlägg. jag tror inte på ödet annars, men jag vet inte hur jag annars skulle förklara att jag råkade komma in på din blogg samma vecka som jag föll ihop en hög på golvet efter en lång tid av bara ångest, stress och panik.

    och jag vill att du ska veta att även de gånger du inte tror på att et blir bättre, så tror i alla fall jag alltid på dig. för jag vet att det kommer bli bättre för dig. och det förtjänar du! STOR JÄVLA KRAM! när det blir bättre tider ska vi dricka te!

    ReplyDelete
  4. TACK Ellen! Ja det har verkligen varit fint att ha dig här som stöd. Man behöver någon som tror på en när man inte själv orkar. KRAM. Tekoppen väntar på bättre tider. :)

    ReplyDelete