HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Monday, April 8, 2013

Sociala medier stressen


Amanda Schulman berättade på Skavlan att för en kvart varje vecka vill hon lägga ner allt hon håller på med i sociala medier. Jag drabbas också av den där paniken. Bloggen är inte så ångestframkallande. Men facebook (som jag slutade med förra sommaren) och nu instagram. Ni vet när det blir fler och fler mänskor att följa och hålla koll på. Jag blir snurrig och tappar lusten. Blir led mig själv för att jag sätter upp bilder på mig själv endast när jag ser fin ut. Jag har så länge visat upp yta. Trott att det har varit viktigt. Nu är jag inne i en förändringsfas där jag vill kunna vara sann mot mig själv. Det jag inte kommer ifrån är att jag fortfarande är en estet som älskar vackra mänskor, saker och företeelser. Däri ligger min passion. Och så vill jag förstås att det ska vara. Det nya för mig är att kombinera dessa två. Min hjärna har liksom inte kommit runt fenomenet ännu. Har ni några tip?

Amanda har ju sin Alex som stoppar henne den där kvarten varje vecka. Det har inte jag. Min stress griper tag i impulsiviteten och förra veckan rök mitt instagram konto. Nu saknar jag det oerhört. Jag ser så många fina saker. Vill föreviga dem. Dela dem.

Hur gör ni med er sociala-medier-yta-stress? Drabbar den er alls? Eller kan ni vara koola och ta den med en nypa salt?

12 comments:

  1. Jag kämpar lite med samma, men jag skulle säga att yta är alltid yta. Och medvetenheten bakom att det bara är yta tar bort all stress och "fara" som det för med sig. Du blir stressad och rädd för det för att du börjar identifiera dig med den ytan och tror att det är den du är. Och eftersom det skapar en oerhörd konflikt mellan den vetskap och medvetenhet du håller på att hitta så känns denna klyfta väldigt stor. Men dom kan finnas båda två. Medvetenheten finns alltid alltid där, du behöver bara märka av den. Då försvinner all rädsla för ytan. Jag är en estet likväl som du och har tidigare älskat allt ytligt, gör det fortfarande. Och på samma sätt som du kan förstå att det finns en osminkad Pamsu under allt smink, så vet ju alla andra det också. Det är som ett skådespel. Ta Lady GaGa t.ex. Hela hon blir ju som en konstinstallation. Samma gör vi (eller kan göra ifall vi vill).

    Alla vet att det bara är en slags verklighet, som fungerar lite likadant som en dröm. Den känns och ser äkta ut, men det går att vakna upp ur den och stiga in i något helt annat. Därför är ytan inte farlig, och därför kan båda finnas samtidigt. Inget kan nånsin hota din ro, din tillit i dig själv. Den finns ju alltid där.

    Så ta gärna tillbaka ditt instagram. Ifall du vill. Du kommer aldrig kunna påverka andra människors tankar om dig eller reaktioner, men ifall du har koll på ditt eget tänk, din egen reaktion till saker och ting, ditt eget sätt att resonera, så kommer du otroligt långt. Då kan du nå alla höjder för det är det enda du nånsin kommer kunna kontrollera. Med det menar jag att jag ibland kan tänka "oj nu tycker folk att jag tjatar på om det här, eller sätter upp dumma filmbilder hela tiden". Sånt spelar ju verkligen ingen roll. Deras reaktioner och tankar är inte mitt ansvar.

    //Sanna

    ReplyDelete
  2. Jag vill tillägga att det inte är instagram som skapar din stress. Du projicerar din stress du redan bär inom dig på något objekt, detta fall instagram, vilket då får dig att agera utifrån ett oroligt ställe. Verkliga beslut som är rätt ska alltid komma ur ett stillsamt läge. Du sätter dig ner, säger "ok nu är pengarna snart slut. Vad kan jag göra åt det?" Ifall man då skapas av panik och springer ut och direkt ska försöka få pengar på nåt sätt, blir ingenting bättre. Man agerar utifrån den negativa, stressade energin man känner. Och det är väl av denna anledning som du nu saknar instagram-kontot, när du "vaknat" ur det tillfälliga energiflödet som fick dig att ta bort det.

    Prova istället nästa gång att stanna upp och ge rum åt den känsla som du fått. "Ok, nu känner jag stress över att jag måste prestera". Acceptera att du känner så just då och där. Försök inte rymma från den känslan utan tillåt den finnas. Den kommer ju som sagt inte försvinna för att du tar bort ditt instagram för det är inte pga det som du får negativa känslor.

    Ville bara tillägga det :)

    //Sanna

    ReplyDelete
  3. Då jag hade som värst sociala medier stress så satte jag upp en gräns åt mig själv precis som åt småbarn. Jag fick inte sitta mera än en halvtimme per dag på nätet. Jag fick inte heller ha med telefonen hela tiden! Jag var precis som Sanna skriver stressad på allt och skyllde det på nåt som egentligen inte gjorde stressen värre. Men det funkkade för mig! Att jag kunde göra mig lite mindre anträffbar...
    Jag har kommit fram till att jag inte vill vara nåbar hela tiden det skapar stress. Varför ska du kunna bli uppringd dygnet runt 365 dagar i året?? Hur var d på mommo tiden brukar jag tänka.
    Varför måste man ha fejjan för att berätta att man lever?? Jag är sällan in där och jag skapar sällan statusar om mig mera. Det är en skvaller sajt enligt mig.
    Jag instagrammar stängt så jag accepterar de jag vill. Det känns skönt och jag tycker jag har kontrollen.
    Enligt mig så skall man hitta sin punkt det som drar en själv tillbaka. Jag är tacksam att ha en man vid min sida men han ska inte centrera mig. Jag måste själv hitta fokus och förstå mig på vad jag vill.
    Även att låta sig egoboosta sig själv varje dag e bra. Jag hade i fjol en tråd-tavla full med kläpinnar där jag varje dag satte upp nåt bra om mig själv. Eller nåt som nån sa om mig som boostade mig!
    Det hjälpte och då jag nu kämpar med mitt liv och tiden igen så tittar jag på den och tänker framåt!
    Stress kommer alltid att finnas där men det är hur man hanterar den som gör skillnaden.
    Och att hitta den rätta metoden för en själv är väl inte det enklaste men med tiden lär man sig sina gränser och när man kan pusha en bit till.

    Nu har jag svamlat igen och jag ber om ursäkt om du fattar noll!
    Kram på dig gumsan och du är den bästa Ela som finns, ingen kan vara lika bra på att vara du som du själv!
    Ta dig tid att andas in solen. Jag har börjat med yoga solcirkeln varje morgon sen mitt senaste återfall och det gör susen för mig just nu... Lycka till

    ReplyDelete
  4. Jag tänker i samma banor. Förstår att det inte är instagram som skapar min stress. Men jag behöver verktyg för att hantera det när jag känner mig stressad. Jag har ju inte facebook längre vilket känns riktigt skönt. Jag har inte ångrat mig en dag att jag gick ur. Men instagram saknade jag massor. Så nu har jag gått med igen. Men jag tänker göra det på mina villkor. Ska försöka klura ut vad de är..

    Tack för att ni delar med er. Jag blir klokare och alldeles varm i hjärtat. Det är en process. Och jag tänkte idag att den stress jag känner nu är här för att lära mig någonting. varje gång det är jobbigt kommer jag man ut starkare på andra sidan.

    Kul att du har hittat yogan!

    KRAM!

    Ps. Du svamlar inte! Det är bara härlig visdom. :)

    ReplyDelete