HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Tuesday, June 11, 2013

Varför är inte allt bara hejsan.

Jag är inte särskilt förtjust i att jag är en stressmaja. Att jag vaknar med rastlöshet i kroppen. Jag tycker inte om att jag känner mig i oställning när jag vaknar och är trött. Jag tycker egentligen inte om att vara trött. För då tycker jag att jag borde vara piggare.

Trött är inte riktigt okej. Fast sova är underbart.

Det stör mig att jag blir frustrerad över att jag har ont någonstans i kroppen. Tänker att det är cancer. Tänker att jag är dum i huvu. Jag tycker jag är onödig när jag går igång på att torghuset inte verkar få byggtillstånd. Nu när det känns som att min framtid ligger i händerna på andra människor blir jag utmattad och osäker. Usch. Två känslor som stör mig igen.

När jag riktigt tänker efter så accepterar jag mig själv endast när jag är glad, lugn och tillfreds. När jag inte känner sug efter mat. När inget drar i mig eller pokkar på min uppmärksamhet. När jag kan sitta lugnt och iakta måsarna som glidflyger. Känna hur stort livet och kärleken är.

Se en GLAD tjej. Henne tycker jag om.
Eller när det är upplagt för att allt ska kännas bra. När solen ligger lågt och jag är omringad av de jag tycker bäst om i hela världen. Någon spelar gitarr och sjön ligger spegelblank. Och så känns det skit. Herregud. Otacksamma. Onödiga. Misslyckade. Jag. Ta dig samman.

Jag är inte särskilt förtjust i mig själv verkar det som.

2 comments:

  1. Om du bara visste hur långt du redan kommit på din resa...

    ReplyDelete
  2. Vet du jag tror att då man har de jobbigt och int riktigt vet vad man vill eller vad framtiden ska ge. Eller då man int orkar med sig själv, sina krav, andras ( påstådda eller tydliga krav) så finns andra där som kan intyga en hur bra man är och att man inte måste veta allt, prestera bäst osv sen måste man bara jobba jobba jobba och ibland lite ljuga för sig själv hur bra man är tills man tror de på det själv. Man är inte det man presterar man är den man är och man kan jobba på den person man VILL vara. Det är skillnaden mellan självförtroende och självkänsla. Det är bara vårt samhälle som tvingar oss att att tro att vi är bra människor om vi presterar bra i ALLT vi företar oss. Alla har bättre och sämre dagar vi är bara människor <3

    ReplyDelete