HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Wednesday, October 23, 2013

När sker livet

Nu. Hur mycket tal är det inte om att livet går en förbi. Att vi bara lever en kort tid här på jorden och borde ta tillvara på varje ögonblick. Här fick jag andnöd tidigare. Ni ser mönstret. 

Jag tänkte att det jag gör nu inte räcker. Jag måste göra mer, större och häftigare saker. Jag lever bara en gång! Skynda. Skynda. 

Oj så fel en hade. Under det här senaste året har jag inte gjort några stordåd utåt sett. Men aldrig har jag levt så mycket i nuet. Känt livet så nära. Både på gott och ont. 

Nu är jag kär i vardagen. Måndagströttheten. Lunchvilan. Hur jag förhandlar med mig själv. Varje dag. Över huruvida jag ska göra min meditation eller inte. Meddelande från vänner som befinner sig allt för långt borta. En glimt av deras vardag. En kram i ord. 

Eller som just nu. Tröttheten från helvetet. Möter en ledig dag. De gifter sig som ler och långhalm. Myser ihop i sängen med snöblandat regn som bakgrundsmusik. Drömmer om julfirande och funderar på var granen ska stå i år. 

Vardagen. Det är där jag trivs som bäst. Sen kryddas den ibland av resor eller spännande projekt. Men att vara tillfreds i det lilla. Det är livet. För mig.

4 comments:

  1. Jag avundas din förmåga att vara i nuet. Själv är jag så himla rastlös av mig fast jag inte ens skulle ha bråttom nånstans. Kollar telefonen i trafikljusen. Tänker att jag borde en massa fast jag egentligen inte borde något alls.

    ReplyDelete
  2. Oh I hear you. Är ju ingen zen buddah hela tiden. Men ibland har jag mina stunder när träden som svajar är mer intressanta än ajfåonen. Har bara märkt hur skönt det är att titta upp från skärmen ibland. Och så övar jag på att göra det mer och mer.

    ReplyDelete
  3. Jag tror att ifall ens mål är att enbart vara nöjd i mitten av underbara toppar, bara vara nöjd när man köper en dyr bil eller åker på resor eller får ett skitbra jobb, så tror man kanske att det är det som gör att topparna kommer. Det att man skiter i allt annat och bara fokuserar på topparna. Men så är det ju inte. Det betyder ju bara att hela livet går en förbi. Ifall vattnet enbart fanns för de ståra vågtopparnas skull, vart skulle havet komma då? Det låter ju helt ologiskt och sinnes att tänka så, men lika sinnes är det ju att tänka att vårt livs värde bara finns i dom utåt sett händelsefyllda dagarna. Topparna är en del av det stora, liksom allt andra. Men den som ser lyckan i vardagen, som ser lyckan i detaljerna, den är och kommer förbli verkligt lycklig. Den kommer lämna jordelivet med en djup förståelse och tacksamhet för att den "fattade".

    Och jag blir irriterad när folk säger "livet är ju lite trist vardag". Vem säger att det är trist?? Trist jämfört med.... vad? Vad är trist med att ligga i sängen och njuta och veta att man int behöver göra ett skit den dagen? Alla dagar är inte underbara och sköna. Det är sant. Men att sitta med sitt lugn och vara tillfreds, det är lycka. Och vad mer kan det vara?

    Känner inte du bara att du skulle vilja gå tillbaks till gamla stressade oroliga Pamela och ge henne en stor kram? Jag kan känna så, mot mitt gamla jag. Bless your heart, little one. Men jag kramar om dom delarna av mig nu som vill sträva åt det samma gamla hållet. Och då känner jag mig ganska hel.

    Puss och kram! Härliga fötter du har!

    ReplyDelete