HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Friday, January 17, 2014

En dag i perspektiv

Kom att tänka på ett inlägg som UnderbaraClara skrev för ett år sedan i mars. (Läs här.) Om hur glad hon är att kunna pressa sig själv emellanåt. Efter att levt med små marginaler när det gäller just detta i många år. Fått tacka nej. Ställa in. Göra folk besvikna. Det var många som blev upprörda över inlägget. Men jag minns min känsla. Hur jag satt där med tårar i ögonen och tänkte. Att kan hon. Kan jag. När mina marginaler var som minst. Fanns hon där som ett levande bevis. På att ribban kommer att höjas även för mig.

Idag var en sådan dag. För ett år sedan hade jag inte stigit ut genom dörren. Jag hade dragit täcket över huvudet och legat hemma med paniktankar. Idag kände jag mig skör och utmattad. Rädd för dagens utmaningar. Men jag tänkte att jag testar. Det får gå som det vill. Jag är mig själv. Sårbar och skör. Konstaterade att hur det än går är jag lika bra ändå. Lika värdfull. Lika fin.

Pertti och Sonia in action. De blev så vackert att jag dog lite.

Den där rädslan för att inte palla med. Brista. Visa sig svag. Den behöver jag ju egentligen inte. För om jag brister. Då gör jag det. No big deal. Jag har ju redan brustit totalt en gång. Och dessutom gjort det till en offentlig angelägenhet. Så hur hemskt är det nu med en lite tilläggsbristning? När jag hade erkänt för mig själv (och instagram) att jag var rädd och skör. Släppte det mesta.

Naglarna jag gjorde på Sonia. "Grayious" från Leightondenny. Samt fågelfrön och diamanter. Lacket finns på Legera i Karleby. Världens bästa!

Rädslan sitter ju i fasaden. Den där perfekta ytan. Där jag har stenkoll på allt och ingenting går fel. Jag är glad och energisk. Ser till att alla har det bra. Och balanserar upp alla emotionella obalanser som kan tänkas uppstå i gruppen. Jag tänker alltid att allt är på mitt ansvar. Väldigt jobbigt. Vilket gör mig till en väldigt jobbig typ.

Idag hade jag koll på läget. Men mest lät jag det flyta på. Tog ingen stress och gjorde ett bra jobb. Jag är så stolt och tacksam över mig själv idag. Jag tar inget av detta för givet. Jag är så otroligt välsignad. Med både lite högre marginaler. Och ett jobb där jag får vara kreativ och uttrycka mig själv på det sätt jag vill. Marginalerna är fortfarande små. Men för ett år sedan gick de inte att rucka en millimeter. Idag flög de fritt en liten stund. Och gav mig en kreativ och kärleksfylld lucka.

Puss vännen. Så skönt att få umgås med denna pingla. Hennes energi är underbar. 

Ps. Tack till världens vackraste modell,kärleksguru och chill pill Sonia. Samt talangfulla Pertti som tog bilderna. Det blev en lääsh dag. Och slutresultatet lär bli GULD.

PEACE OUT!



2 comments: