Hur ser jag ut?

Anne undrar "Hur ser du ut?". Min spontana reaktion var. Ingen jävla aning.

Jag ser ut precis som jag mår. För mig själv alltså. För andra ser jag väl mest likadan ut. Men inte i mina ögon. Ibland är jag skitsnygg och ibland ful och fet. Tyvärr är det så. Ja det har nog blivit lite bättre. Men hjärnspöken kommer ändå på besök nu som då. Det händer att jag hälsar på dem och ber dem dra åt fanders. Men ibland kommer de in genom bakdörren och tar över innan jag ens hinner ställa mig i självförsvarsställning. Då får de leka där bäst de har lärt sig. Tills jag minns att de inte hör hemma i mitt huvud längre. Då schasar jag bort dem. Klär mig i något riktigt tajt och svänger extra mycket på min breda platta röv.

Om jag ska försöka svara på din fråga utan att leka Ranelid så har jag alltid varit den där med "the pretty face". Alltså tjock. Men med ett snyggt ansikte och härligt hår. Den där som får massor med komplimanger av kvinnor. Men inga dejter med män. Nu säger jag inte att det där med dejter har med mitt utseende att göra. För det har det inte. Men eftersom jag tror/trodde. Äh jag tror ännu de. Att ingen vill ha mig för att min kropp är ful. Så har det ju liksom blivit en självupplevd profetia.

Kanske jag ska fundera över det där med "pretty face"..

Så egentligen. har jag ingen aning om hur jag ser ut. För jag speglar mina egna fördomar och tillkortakommanden genom andra människor. Gud vad det låter ledsamt. Vilket det också är. Så nu kommer jag tillbaka till början igen. Det handlar inte om hur jag ser ut egentligen. Utan vilket värde jag sätter i det. Vilka sår jag försöker skydda. Och hur jag mår inuti. Allt annat är bluff. Men jag förstår mycket väl att någon skär bort delar av sin kropp. Istället för att ta itu med insidan. Alla har vi våra sätt att fly. Jag har nu bara inte fastnat vid just plastikkirurgi.

Ps. Sommaren. Herregud skit i valkarna. GE MIG SOMMAR!

Ps. 2. Blev galen när jag för någon dag sedan hörde en reklam i radion om att man kan köpa nya bröst på avbetalning. Som sagt. Det är inte utsidan det är fel på! Och jag är absolut inte bättre än någon som har plastikopererat sig bara för att jag flashar min inte så opererade kropp här på bloggen. Blä. Hur svårt ska de vara att diskutera de här sakerna? Så jävla rädd att bli missförstådd och trampa någon på tårna. Alla får göra som de vill. Om de mår bra. Tyvärr är det ju sällan vi mår just bra när vi vill fixa och trixa. Inte jag i alla fall.