Halleluja måndag!

Salem El Fakir må vara en man. Men han vet exakt hur det känns när PMS:en släpper. Han har till och med skrivit en sång om det! Dagens soundtrack!

Ps. Dessutom har jag beställt studiekort. Min mini Ipad har anlänt. Alla studerande (alltså jag) tränar gratis. GRATIS. på StudioZ hela veckan. Solen skiner. Och jag går runt och ser ut såhär..

Aaah LIFVET! Välkommen tillbaka!

En mysig text om PMS

Efter tre dagar av med konstanta gråtattacker, ostätning och depression. Försökte jag mig på en ny taktikt mot PMS:en. Jag sprang undan. Först på stan med bankkortet fladdrande. Gick väl sådär. Inte speciellt kul att shoppa kläder när man är dubbelt större i omfång än vanligt. Köpte en megastor svart college som jag ska gömma mig i.

Försökte mig på att sova bort skiten på dagen. Men det gick inget vidare. Det där hormonmonstret drar i mig från alla håll och kanter. Fick ta saken i egna händer. Och drog till havet och skogen med Dogo. Bäst att inte umgås med människor just nu. Blir bara arg och irriterad. På dem. På mig. På allt.

För att förhindra mörkret i hjärtat som är som störst på kvällen. Tvingade jag iväg mig på ett zumba pass. Att svettas ska ju göra susen för PMS. Precis som lågkolhydratkost, yoga, vitaminer och mineraler. progesteronkräm, mentalträning, terapi, sömn, meditation. Allt det där jag redan gör. 

I julklapp önskar jag mig ett liv utan PMS. Att kunna leva normalt mer än två veckor i månaden. Det kan inte vara meningen att det ska vara såhär. Jag vet att jag varken är deprimerad, galen eller elak. Jag är snäll, glad och energisk. Men all mental träning i världen kan inte fajta monstret som tar över en gång i månaden. Tomten hjälp! 

Ps. Finns det någon där ute som blivit fri från det här helvetet så hör jag väldigt gärna på hur det gick till. Jag vägrar tro att det är såhär man ska må. 

Ps.2. Ja det är på den nivån. Att jag nästan börjar tro på tomten igen..

Två musikaliska karameller

ENJOY!

Höstlistan 2.0

Hittade höstlistan hos Marica. Kunde inte motstå. Men kom på mig själv med att ha noll. Noll. Höstfeelis. Vill inte alls medge att sommaren är över ännu. Jag ska leva i mitt luftslott så länge jag kan.

Ultimata Höstmånaden

Alltså. Det måste ju vara September. För alla andra månader är ju mörka och hemska.

Ultimata Höstmyset

Vill skriva en snäll och mysig man. Men idag är jag så jävla bitter. Så det får bli tända ljus och yoga. För mig själv. Helt ensam. Mest ensam i hela världen. Haha. Okej jag ger mig. Det ultimata höstmyset och friden finns här. Jag hoppas på mycket av denna ädla vara.
                     

Megamyyyys!

Ultimata Höstdrycken

Te såklart. Jag har dessutom skaffat mig en termoskopp. Så jag kommer att dricka te. Jämt! Ida försåg mig med ett supergott örtte i somras. Så jag är all hooked up.

Ultimata Höstplatsen

Afrika? Någonstans nära ekvatorn. Jag kanske inte är riktigt redo för den här höstlistan..

Ultimata Höstkläderna

Jag kör bara ben fram till julafton. Men ser framemot att få använda stora halsdukar och boots igen.

Mega halsis och min nya höstmysse.

Ultimata Höstmaten

Aubergine. Och stekt muminkött (halloumiost).

Ultimata Hösthobbyn

Röra på kroppen och svettas ordentligt. Jag hatar att frysa. Och detta är då lite två i en. Sådär direkt översatt från mitt favoritspråk engelska. Annars brukar blogga vara en ganska skön hösthobby.

Boxas är bra om man råkar vara höstarg.

Ultimata Höstmusiken

Jazz är väldigt höstigt. Men den måste vara live. I iphonen spelas Whitney Houstons - Step by Step på repeat just nu.

Skickliga och fina jazzmusiker.

Ultimata Höstutmaningen

Anta rollen som studerande igen. Inte dö i panik över att ha ännu en mörk och kall vinter framför mig. Typ sånt.

Ultimata Höstcitatet

Ps. Tog mig friheten att infoga en extra punkt på listan.

Ps. 2. Väldigt vilka positiva vibes man får av denna lista. Men alltså. Jag är nog inget höstfan. Så är det bara. Måste ta och läsa andras höstlistor så jag får samla pepp och inspiration.

Varför på detta viset?

Fan. Jag är arg. Arg på att allt jag är arg på kommer tillbaka till mig själv. Arg på att det är jag som måste förändras. För att få det jag vill ha. Varför kan inte bara hela världen anpassa sig till mina behov.? Va? Så får jag bara fortsätta vara bekväm och tillfreds i min komfortabla lilla zon.

Ni vet det där med att man drar till sig det man är. Eller att när man stör sig på något hos en annan. Är det oftast ett drag man själv besitter. Men inte tycker är speciellt attraktivt. Det stämmer. Varje gång. Om man tar tillfället i akt att utforska sina tankar och känslor lite noggrannare. Vilket man kanske inte alltid vill. För det är ju verkligen att bita i det sura äpplet. Ta en u-sväng. Och svälja det där äckliga lervattnet själv.

Så då blundar man. Går en annan väg. Letar efter någon annan som inte speglar ens värsta sidor. Och hur går det ihop med att man alltid drar till sig det man är själv. Det går dåligt.

Jag tror att alla människor vi möter i vårt liv. Har någonting att lära oss. De tillhandahåller en möjlighet för oss att växa, Att ta ett steg i rätt riktning. Men endast om vi är villiga att lära oss. Så kan vi se möjligheten. Lär du dig inte det du ska av en människa. Då uppenbarar sig samma sak igen. I en annan människa.

Vi kommer inte undan. Om vi vill leva ett liv i ständig utveckling. Om vi vägrar att stagnera. Då är det nog bara att börja öppna ögonen. Fråga sig själv. Vad är den här människan här för att lära mig? Och när vi ser ett negativt mönster. I de människor vi drar till oss. Kan vi fråga oss varför vi stöter på dessa typer. Igen. Och igen. Och igen.

Endast när du själv är i linje med det du vill ha. Kan du få det. Helvetes jävla skit. Kan jag tycka. Men med ett steg i taget. Och en massa självdissikering. Kommer vi framåt. Keep up!

PUSS! & TREVLIGER HELG!