Allt har sin tid

Hur mycket hatar en inte att höra de där fyra orden. Eller. Det är hälsosamt att ha tråkigt. Kom igen! Ja det kanske stämmer. Men sällan hör man dessa ord när en är mottaglig. När en totalt gett upp sina begär, sitter på en bergstopp i Himalaya och mediterar. Då kommer ingen förbi flygande med ett plan som drar efter sig en vimpel med orden "Allt har sin tid". 

Nej. "Allt har sin tid" kommer flygande mot dig när du försöker åstadkomma något så infernaliskt att ådrorna i pannan står ut som horn. När du försökt och försökt men det inte går vägen. När du bara vill ge upp, men det liksom inte ligger i din natur att kasta in handduken. Då kommer folket med "Allt har sin tid"-flaggan. Viftar den över dina sprängfyllda ådror i pannan och ber dig tagga ner lite. 

Det är svårt när saker och ting inte går ens väg. Speciellt när en är handlingskraftig med turgenen medfödd och van att få som en vill. Eller det kanske är svårt när saker och ting inte går ens väg. Alltid. På alla sätt och hur en än är född eller skolad. 

Ens sak som dock inte hjälper. Är "Allt har sin tid"-flaggan. Jag kan vara hur medveten som helst om att jag borde tagga ner. Eller surrender som det så fint heter på Oprah-språk. Men mitt i the hustle. Kan ni ta era flaggor till Himalaya och stoppa upp dem i någon aktiv vulkan. 

Det måste få finnas tid för allt. Inte bara "allt har sin tid". Efteråt, senare, när skummet lagt sig. När kämpandet, viljan, längtan är över. När livet har fått hända. Då kan jag luta mig tillbaka, fisa regnbågar och konstatera att visst, "allt behövde ha sin tid". Men innan dess. Håll flaggorna för er själva. 

Jag tänker kämpa för det jag vill ha tills hela ansiktet är en enda ådra. 

Ps. Jag har gift mig och har nytt namn sedan sist vi sågs. Mvh Fru Hansson.