HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Thursday, November 27, 2014

Ge mig Thanksgiving!

Det går inte att Amerikaniseras för mycket. Eller kanske det går. Men enligt mig har vi ännu hur mycket som helst att plocka från det stora landet i väst. Jag vill ha mera frispråkighet, stora hår och framgångsmentalitet. Men framförallt vill jag ha Thanksgiving. Hur vore det om vi böt ut Halloween? En pumpa mot en kalkon och så kryddar vi med tacksamhet. JA! 

Jag börjar marinera redan nu inför kommande år..

TACK för att jag får gå i skola. Fatta vilken ynnest att få studera på nytt. Med ett härligt gäng tomtar från världens alla hörn. 
TACK för att jag är omgiven med kärlek. I vänner. Familj. Och alla fina själar som korsar min väg. 
TACK för att livet hela tiden lär mig nya saker. 
TACK för att jag ibland kan skratta åt mig själv när jag plötsligt märker hur töntigt det är att jag prestations pressar mig över stupet eller stressar över sådant jag inte kan påverka. 
TACK för att jag ofta stannar upp och bara njuter. Som igår när solen sken och någon kom flygandes med ett paraglide segel ovanför mig. Någon dag är det jag som surrar på där uppe. 
TACK för alla människor som vågar vara sig själva och banar väg för oss andra. 
TACK för gatulamporna.
TACK för att livet är stort, ljust och fantastiskt. 
TACK för att Finland imorgon röstar för att människor av samma kön ska få gifta sig med den de älskar. 
TACK för att kärleken alltid segrar! 



    ALL THE LOVE! 

Wednesday, November 26, 2014

Om att belysa perspektivet

Igår var inte den bästa dagen i mannaminnet. Jag satt i datasalen i skolan och suckade. Tog ut allt som fanns inom mig på mörkret. November. Den värsta tiden på året. Försökte mig på lite optimism och sa till min klasskompis. Att nu. Är det som värst. Men vi lever fortfarande. Tänk bara en sådan sak.

Han log och skakade på huvudet. Vad menar du med värsta? Jag bara. Men det är den mörkaste och pissigaste tiden i Finland just nu. Har du inte märkt det? Är inte du som är från Nigeria led mörkret? Du är ju van med sol och värme varje dag?


Nej. Vi må ha sol varje dag. Men när solen går ner blir det mörkt. Elektriciteten fungerar inte alltid hos oss så vi är vana med att det är mörkt och att man inte ser ordentligt. Ni har ju ljus innomhus. Och gatulyktor som tänds innan det blir mörkt ute. Jag lider inte alls av något mörker.


Oj då. Här någonstans blev jag tyst. Mumlade något om att vi är otacksamma. Och smög mig hem. Tackade varje lampa jag cyklade förbi. Tände lite ljus när jag kom hem. Och åtminstone för en kväll var jag lite mer uppmärksam på hur fantastiskt jävla bra jag har det.


PS. Jag kan försöka vara tacksam över gatubelysningen. Men solsken. Inget slår SOLSKENET! Tack Gud för strålarna idag.


Sunday, November 2, 2014

Jag sprider vishet

Ibland undrar man ju verkligen hur det är fatt med en.. Så där på riktigt.