HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Wednesday, March 29, 2017

Frukostflickorna goes Jeppis

I lördags var det äntligen dags för Michaela Finne och Frukostflickorna att gästa världens bästa stad. Eventet hölls på After Eight. Förstås. Finns inget skönare ställe.

Alla fantastiskt fina bilder är tagna av Michaela Fagerudd!



Mickan öppnar dörren! Till solen, vårvädret och alla glada kvinns.

 

Det var så fantastiskt kul att få välkomna och våldskrama alla nästan åttio kvinnor som hade bestämt sig för att bruncha tillsammans. 





Jag trodde att jag skulle känna eller åtminstone känna igen alla. Blev så glad av att jag hade fel. Det var en massa för mig nya ansikten som dök upp. I alla möjliga åldrar. Perfekt mix av kvinnokraft. 

Redan innan vi satt igång kunde man känna energin. Den va helt magisk. Det är något speciellt när det samlas starka kvinnor. Alla lyfts automatiskt bara av varandras närvaro.




Så blev det dags för Mickans och mitt prat. Hade sett framemot den här dagen så mycket. Jag var som ett barn på julafton. Exakt samma känsla. Dessutom har det här varit en dröm för mig nu i ett par år. Att få föreläsa. Det står i alla mina drömlistor. En dröm blev sann. Sådär på samma gång. 


Vi började med att andas. Jag vet inte om jag är den bästa andningsinstruktören. Var allt för upp i varv för att låta zen. Men lite extra luft fick de flesta säkert i sig.



Vi pratade om det värsta vi varit med om. Vad vi lärt oss av de. Och hur man gör för att börja tycka om sig själv. I slutet gav vi våra bästa må-bra tips. Mickan tipsade om Michaela Fornis bok "Jag är inte perfekt tyvärr" och slog ett slag för yoga och body balance. Jag uppmanade till mera sömn och att försöka hitta något slag av andlighet att fylla livet med. 



Jag älskade att få föreläsa. Och dessutom få göra det med Mickan. Inför alla fina typer som var där. Tack för all fin feedback och pepp!

Sen blev de maaat! Åh så gott. After Eight gänget hade bakat egna kanelbullor och bröd. Jag åt ägg, nötter och grönsaker. Plus en avokado som Ellen hade tagit med sig hemifrån så jag säkert skulle bli mätt. Haha. Snäll-Ellen!





Cecilia från Legera var på plats med sin flowerbar. Det doftade blommor och kanelbullar så det stod härliga till. Mia från Cosmetique var också där med eko-kosmetika och naturlig tandblekning av kol. Så kul och lite läskigt. 


Den här bruden alltså. TACK för att jag fick göra det här med dig. Du är en stjärna. Och en värdefull vän. Det är lätt när det är rätt. Älskar dig.


ALL THE LOVE!
TACKSÄGELSE.

Monday, January 23, 2017

Är ditt varför starkt nog?

Malin skriver om att man behöver vara hård mot sig själv ibland. Att det inte alltid behöver finnas självkärlek som grund för all förändring. Jag slutade inte röka för att jag älskade mig själv. Jag hävdar ändå att allt man ändrar som man inte gillar med sig själv blir en kärleksförklaring. Det möjligt att det inte är känslan av kärlek som får en att ändra. Det är ofta en känsla av att man fått nog. Vill göra annorlunda eller helt enkelt inte står ut mer. De största förändringarna uppstår när vi inte pallar mer. När det är jobbigare att fortsätta som vi gör än att ändras. 

Under löprundan.

Efter.

Vi behöver ju inte sticka under stolen med att förändringar är jobbiga. Det är ju t.o.m. motsträvigt att gå igenom roliga och efterlängtade förändringar. Någonstan gör man ju en förändring av vetskapen om att det som kommer efteråt är värt slitet och svajet där mitt i processen. Man kan stå ut. För man vet att man vill dit till andra sidan. Den viljan tror jag inte någon annan kan motivera en till. Ens eget varför måste hålla. Det måste vara tillräckligt starkt. Annars ger man upp. 

Ett starkt varför och ett skyddsnät som hålller en om ryggen. Tror på en och stöttar. Då kan man göra vad som helst. Eller vad man vill. 


Jag påminner mig själv allt för sällan om saker jag uppnått. Gått igenom. Förändrat och verkligen jobbat med. Saker som tidigare var otänkbara är idag en självkklarhet och inget jag ängnar tankar åt. Jag är sockerberoende och har inte ätit socker på över fem år. Jag går inte runt och tänker på mat och hetsätning dygnet runt mera. Jag har skämts för min kropp något otroligt, idag tycker jag mest den är fin och har inga problem att sporta baddräkt. Jag tränade alltid tidigare för att jag ville bli smalare eller tajtare. Nu svettas jag ibland endast för att det är roligt och lustfyllt. Jag vill inte ens gå ner i vikt. Så provokativ är jag idag. Jag har rökt i över tio år och druckit alkohol så det stått ut genom öronen. Nu är jag rökfri och absolutist. Jag har haft så många negativa föreställningar om mig själv som jag raserat. 

Press LIKE!

Idag bygger jag mitt liv själv. Precis som jag vill ha det. Med de förutsättningar jag har till förfogande. Vissa saker får man acceptera och jobba runt. Andra kör man över och ändrar så de passar ens syn på livet. Det är ju ändå det bästa med förändringar man väljer själv. Känslan av att man kan. Att man får göra egna bättre val. För sig själv. 



ALL THE LOVE!

Saturday, November 19, 2016

Saker jag funderar på

Jag är ganska trött just nu. Jag funderar förstås på när denna trötthet ska ge med sig. Om jag någonsin kommer att bli återställd. Och hur mitt liv kommer att te sig i framtiden. Samt hur mycket skam det finns invävt i psykisk ohälsa. 

Var andra människor gömmer sina snorkråkor.



Igår funderade jag på det där med acceptans. Ett återkommande tema i mitt liv. Eftersom jag varit mycket envis med att vägra se saker och ting för vad de är. Jag har ju satt likamedtecken mellan acceptans och att ge upp. Jag tror jag lärt mig en del inom detta område. Jag har ju förstått att genom att inte acceptera fakta arbetar jag emot mig själv. Men ändå inte riktigt vela släppa taget. Nu är jag bättre på att acceptera. Förstå att saker och ting ändrar hela tiden. Inget är svart vitt. Och när jag arbetar emot det som är just nu blir det ju bara så himla mycket jobbigare. 

Varför det plötsligt börjar dra i min högra skinkmuskel.

Om det är positivt eller negativt att jag fullkomligt skiter i att röra min hårväxt på benen nuförtiden. Till saken hör ju att jag är relativt nykär. Min pojkvän duttar (okej han duttar knappast men det lät sött) ännu parfym på sig varje kväll innan vi ses. Fixar håret och är allmänt uppklädd.

Kommer jag att gilla "The Crown". Ser ju väldigt sällan serier. Men gillar royala historier med krinolinkjolar och dramatik. Tänkte att jag kan passa på nu när jag ändå mest ligger i soffan.

Om det går att se den där blogggalan på något annat sätt än via hashtags. Jag vill hemskt gärna att Ellen ska få pris. Och Sara som jag jobbar med. Hon är världens gulligaste. Precis som en hundvalp. 

Hur bra det är att ha någon att mysa med och krama varje dag. Någon som inte är en hund. Fast hundar är nog bra de också. 

ALL THE LOVE!

PS. Hur mycket bättre är inte livet med solbränna! 

PS.2. Ni får hålla till godo med gamla bilder. P.g.a. November. Mörkt som i kattreve.

Monday, October 10, 2016

Måndagslistan

Jag gör: jättegod moussaka
Jag kan: bli helt rasande arg när något inte går som jag vill
Jag köper: aldrig mina JARO-biljetter själv
Jag borde: dammsuga
Jag måste: ingenting enligt min pojkvän (det är instiftat i vårt kontrakt)
Jag vet: inte om det var hamburgaren eller ceasarsalladen som gav mig magbobban jag nu dras med


Jag tycker: inte om att tvätta håret
Jag tänker: alldeles för mycket och ingående
Jag förbrukar: antagligen mer smör än medeltalet
Jag lyssnar: mycket på Celine Dion


Jag drömmer: ofta och konstigt
Jag längtar: efter att få fira jul
Jag fasar: för så mycket onödigt
Jag använder: min stavmixer ofta
Jag njuter: av närhet
Jag blir: glad när jag ser gamla kära par som går hand i hand 
Jag äter: väldigt lite av det som erbjuds
Jag dricker: vatten med örtsalt idag p.g.a. dum magbobba


Jag struntar: i att se på nyheterna
Jag ska: köpa vingar för pengarna
Jag sparar: till min restskatt
Jag brukar: dricka te med smör, kokosolja och ägg till frukost
Jag älskar: Morötter
Jag har: sett Veronica Maggio live i helgen
Jag tittar: sällan på TV
Jag läser: oftast bara början på böcker
Jag vill: leva ett roligt, avslappnat och balanserat liv fyllt med kärlek.

ALL THE LOVE!

Saturday, September 10, 2016

Livsloppet!

För fyra år sedan orkade jag knappt gå runt kvarteret. Jag kommer aldrig att glömma lyckan när jag för första gången efter veckor av sängliggande tog mig ut på en liten promenad. Glädjen i att orka. Att inte behöva känna sig instängd. Varken i kroppen eller hemmet.

Jag gläds ännu idag av att orka. För det har inte varit någon självklarhet för mig. Idag sprang jag några kilometer. Kände mig stark och energisk. Jag tänker tillbaka på de senaste åren. Hur långt jag har kommit. Hur mycket mer jag orkar. Och hur oerhört tacksam jag är för de.


Fysisk aktivitet har varit en mycket stor del av mitt tillfrisknande. Från stilla promenader och andningsövningar. Via lite dans på vardagsrumsgolvet till löprundor och lek med huvudstående. De flesta kan göra något. I deras egen takt. Jag har fått lära mig att inte jämföra mig. Inte alltid behöva vara bäst. Ödmjukt fått ta emot den ork som getts mig. Jag springer när jag orkar. Och går däremellan.


Många menar att motion är lika bra som piller. Jag har behövt både och. Men utan att röra på mig skulle jag inte vara där jag är idag. När man mår psykiskt dåligt arbetar ens hjärna emot en. Då kan man behöva andvända kroppen. För att visa knoppen. Att man kan mer än man tror. För att få lite må bra hormoner och nya perspektiv.


Måndagen den 10:onde Oktober ordnar Psykosociala förbundet ett lopp för att uppmärksamma vikten av fyskisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Loppet är 370m långt eller kort och hålls i Jakobstad. Fantastiskt initiativ!. Kom med och spring, gå eller kryp. Om man inte orkar de kan Halpa-Halli säkert låna ut en kundvagn så någon kan dra en igenom. HÄR kan ni läsa mera.

ALL THE LOVE!

Friday, September 2, 2016

Fredagslistan!

Vad är ditt fullständiga namn?
Pamela Ulrika Lindqvist

När är du född?
Tidigt på morgonen måndagen den 13 februari 1984.

Hur gammal känner du dig?
Ibland som 14. Ibland som 75. Men sällan som 32.


Vilken är din familj?
Mamma Sara. Med världens största hjärta. Pappa Janne. Med världens sämsta humor. Lillebror Tobben som är några år yngre än mig. Benjamin som kom till världen när jag var tolv. Båda bröderna är längre, större och skäggigare än mig. Och Dogo ja han är hund. Som ni kanske förstår av namnet.





Vad gör dig lycklig?
Min pojkvän Jonas. Herregud vad glad jag blir av honom. Havet! Vänner. Att träffa människor och höra livshistorier. Naturen. Familjen. Att bli älskad och få älska. Röra på kroppen. Pussas. Sol och värme. Lugn. Trygghet. Tacksamhet. Pinterest citat.


Vad är bästa dagen i veckan?
FREDAG! Ojoj va bra den är.

Vad är din största svaghet?
Att jag alltid tror att jag behöver överprestera vilket leder till en massa onödig stress.

Vilka är din starka sidor?
Jag är kreativ, empatisk och rolig.

Vilken var den senaste filmen du såg?
Eh. Kommer inte ihåg. Inte så flitig filmtittare.

Vad är det bästa som hänt i år?
Att jag träffade Jonas.

Vad arbetar du med?
Jag studerar Business mgm. Men nu har jag faktiskt precis fått jobb. Ska extraknäcka på H&M från och med i höst.

Vilket var ditt senaste inköp?
Jag köpte en tvålkopp igår.

Är du natt eller morgonmänniska?
Natt! Sover helst hela dagen.

Vad är ditt drömboende?
Ett hus vid havet med jättelika fönster och en rutchkana.

Vilka saker finns alltid i ditt kylskåp?
Ägg. Smör. Medwurst. Kyckling. Morot. Kokosgrädde.

Vad gör dig mest stolt över med dig själv?
Att jag alltid försöker vara rak och ärlig. Både med mig själv och andra. Att jag vågat börja vara sårbar och öppnat hjärtat.

Hemlig dröm?
Få betalt för att agera plussize modell.



ALL THE LOVE.



Sunday, July 10, 2016

Om att bygga sin egen grund

Jag funderar på hur vi föds med olika förutsättningar. Eller formas på vägen och bär med oss olika saker vi hamnar att kämpa med senare i livet. Vissa människor har någon slags inneboende övertygelse om att de duger. De är tryggt rotade i en grund där de känner sig värda att bli omtyckta för den de är.

Det är inte något som ter sig naturligt för mig. Alls. Jag tror att jag måste kämpa för att bli älskad. Överprestera för att duga till. Och bete mig på ett visst sätt för att passa in.

Nuförtiden är jag medveten om hur snedvriden självbild jag har. Det är lättare för mig att stanna upp och tänka efter. Logiskt förstå att det jag känner och tänker inte nödvändigtvis har något med verkligheten att göra.

När jag är ledsen och sur. När jag gör någon besviken. När jag tror att jag inte gjort tillräckligt. När jag inte orkar med. Då tror jag automatiskt jag är en dålig typ.

Den här problematiken ledde mig till utbrändhet för fyra år sedan. För mig var det inte jobbrelaterat. Det var ett stort torn. Som bara blev högre. Byggdes utan grund och till sist föll omkull.

Nu har jag byggt på min grund i fyrå år. Jag börjar sakta men säkert förstå. Att det där med att bygga grund. Inte förändrar en som person. Jag blir varken gladare eller orkar mer. Jag kommer inte att få superkrafter.

Men med grundbygget. Kommer insikten om att jag duger. Även utan superkrafter. När jag är svag. När jag handlat fel. När jag inte orkar hålla fasaden uppe. Andra tycker om mig även om jag felar. För i paketet människa finns både positivt och negativt. Och vi får alla vara både och.

Jag bygger grunden varje dag. För mig är det ett livslångt projekt. Den fanns inte där från början. Så jag kämpar som en dåre för att inte behöva kämpa. För att mer och mer acceptera mig själv precis som jag är. Vara tillräcklig. Och känna mig värd kärlek och förståelse. Både från mig själv och andra.

Här ligger vi och duger.

ALL KÄRLEK.

Wednesday, July 6, 2016

Här är det tamejfan sommar!

Eftersom det regnar småspik. Jag har pms. Och det känns grått både på insidan och utsidan idag. Tänkte jag bjuda på lite sommar och kärlek.

Anne skriver om att acceptera sig själv. På ett sätt som gör en helt varm. Varm som solen. Läs om "Den stora kärleken"

Här cyklar jag runt i solen och vinkar och säger hej. I världens finaste sommarstad. Jakobstad. Jag är mycket objektiv.



Veronica Maggio sjunger om en svart sommar. Om inte annat. Kan vi tro på henne. Kanske vi minns allt i färg. Efteråt.

Vi kanske bara har en sommar Vi kanske bara har en svart sommar Den sköljer över oss som tiometersvågor Vi kommer minnas allt i färg Efteråt.

All kärlek!

Monday, July 4, 2016

Måndagslistan

Brukar du skratta för dig själv?
Jag skrattar ofta åt min hund. Men då är jag ju inte själv.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?
"De ska jag! Kram!"

Nästa mål i ditt liv:
Springa ett lopp i sommar. Bemästra konsten att lägga mig tidigt och stiga upp tidigt. Införa någon slags beständig morgonrutin. Tänker mig en tre minuters ryggflex eller liknande. 



Hur svarar du i mobilen?
Hej! (tror jag)

Vem ringde dig senast?
Backen.

Antal timmar sömn inatt:
7.5h. Inte okej. Åtminstone bemästrade jag stiga upp tidigt. Nu är det endast lägga mig i tid som saknas.

Tycker du om din pappa?
Ja! Men inte alla dagar.

Brukar du komma i tid?
Jag kommer oftast mellan prick och fem över. Mest prick. 

När mår du bra?
När jag känner mig utvilad. Efter och under yogapass. När jag gjort något jag varit rädd för. När någon ger mig förståelse och kärlek när jag själv inte tycker jag förtjänar de. När jag får simma i havet. När jag springer. När jag gosar med min hund. När jag får vara kreativ och lösa problem.



Hur känner du dig nu?
Lite trög och trött men inspirerad. Min vän Linda skickade ett utkast på hennes hemsida idag som hon knåpat ihop helt själv. De coachar löpare under hösten och vintern så man ska vara redo för säsongen när våren kommer. Så jävla smart! Jag som alltid slutar springa när det blir kallt. Blev motiverad att både springa, blogga och arbeta. Kolla in den HÄR.

Vanligaste färg på dina kläder:
Jag är nog ganska färggrann. 


Var du aktiv i skolan?
Nej och ja. Jag gjorde aldrig läxor. Men jag lyssnade och frågade. Så det gick bra för mig ändå. Nu förtiden är jag dock aktiv som bara den. Älskar att diskutera och ifrågasätta. Tycker om att läsa och plugga. Tar igen all läxläsning jag skippat tidigare i livet.

Favoritdryck på morgonen:
Vatten eller vichy.

När brukar du oftast gå och lägga dig?
Sent. Det här är värsta kampen för mig. Jag sku så gärna få till en sovrutin. Men icke. 



Är du blyg?
Nej inte det minsta.

Sysslar du med någon idrott:
Eh. Är yoga en idrott?

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Egentligen JA. Men det är nog sällsynt. Mest är det väl attraktion och förtjusning. Och kanske känslan av att den här skulle jag kunna börja älska. Kärlek är ju ändå en produkt av aktiva handlingar människor emellan.

Är du bortskämd?
Mycket. På alla sätt och vis.

 ALL THE LOVE!

Saturday, April 23, 2016

Evighetslistan av Linn

Enligt mig finns det lika många svar på de här frågorna som det finns människor. Alla väljer själv! Men det är väl syftet med den här listan. Att lyfta sin personliga åsikt. Inte vad jag tycker alla andra ska göra eller tycka. Utan hur jag tycker och känner. Kul Linn! 


1. Så här tänker jag kring vacciner. 

Jag vill helst inte ta ett enda vaccin till i mitt liv. När jag ska åka till Afrika eller när jag får barn kommer jag att söka alla alternativa vägar som finns. Inte sagt att jag inte tar vaccin eller ger mitt barn vaccin. Men jag kommer att väga för och nackdelar tills jag blir blå. 

2. Gällande skönhetsingrepp tycker jag så här:

Att det egentligen är totalt onödigt. Men eftersom vi lever i en värld där vi helst ska se ut på bara ett sätt. Förstår jag mycket väl att det görs ingrepp.

3. Min sanna åsikt om muminmuggar:

Jag har en del. De är fula. Jag förstår mig inte alls på folk som samlar och har sig. Men det gäller allt samlande. Inte bara muminmuggar. Detta förstås för att jag själv är icke-samlare som slänger allt jag inte orkar se på längre. 

4. Ska barn synas på sociala medier? Så här tänker jag:

Ja de skulle ju bli en ännu mer vriden bild av samhället om vi inte såg några barn i sociala medier. 
5. Är jag feminist eller inte? Så här tänker jag:

Ja. Om feminist är att alla människor oavsett kön och hudfärg är lika värda och ska behandlas jämlikt. 
6. Mina tankar om kommersiella samarbeten i bloggar:

Herregud det är 2016. Kan vi gå vidare. Det är väl klart som fan att man ska få lön om man arbetar!
 
7. Kan pojkar ha rosa kläder? Min åsikt om genustänk i kläder:

Blir så trött. Att detta ens är ett diskussions ämne. Pojkar får ha vad de vill. Flickor också. 

8. Dop eller namnfest - vad väljer jag?

Jag tror jag väljer dop. Men när det beger sig kommer det förhoppningsvis vara någon annan parts åsikt som också vägs in.

9. Bloggska - är det ett viktigt språk?

 Knappast är det superviktigt. Men det får finnas bäst det vill. Alltid retar det någon.

10. Den berömda bloggfasaden - ska man visa allt i bloggen?

Nej. Men man ska visa sig mänsklig. 

Ja. Här ser ni då orsaken till att jag sällan lägger mig i dylika diskussioner. Jag är inte tillräckligt engagerad. Alla får göra och tycka hur de vill. Som Anne Hietanen så klokt sa en gång "Alla har en åsikt och alla har ett rövhål". Det är viktigt att saker och ting diskuteras. Jag är glad att alla inte har samma diskussions intressen som mig. Att vi är olika så vi kan föra fram en variation av frågor som behöver lyftas. 

ALL THE LOVE!

Friday, April 22, 2016

Fredagslistan!

Stulen av koola Malin!

Öl i kylen? Nej.
Något husdjur? JA!


Någon favoriträtt? Taco.
Puder på dig? Väldigt sällan. Solpuder alltid.
Några framtidsplaner? Öh. Ja. Massor. 



VAD?
 
Gör du nu? Sitter på Research Method lektion. Lyssnar på musik. Skriver blogg.
Gör dig till en bra människa? Jag ser det goda i alla.
Gör dig till en dålig människa? Jag är ingen dålig människa. Men jag är envis och vill helst göra saker på mitt sätt.
Vill du arbeta med? Någonting där människor och framtid står i fokus.
Är roligast just nu? Att det är FREDAG och vår!
Har du på dig nu?

 
Äger du för skor? Många.
Har du för storlek i skor: 39/40
Läser du för bok? The Anatomy of a calling av Lissa Rankin
Ska du göra nu? Sitta här och pilla i SPSS. Handla. Äta tacos. Gå ut i solen. Fredagschilla. 

ALL THE LOVE!

Saturday, April 16, 2016

En blaskig smoothie

Jag blandar ihop saker. När jag är trött och slutkörd. Inbillar jag mig att jag är en dålig människa. Jag börjar jämföra mig med andra. Oftast människor som inte har varit utbrända och har enorma energilager. Förstås jämför jag mig med det jag ser. Vilket oftast är deras top notch mode. 

Not top notch mode.

Jag blir missunsam och tycker synd om mig själv. Det är något av de värsta jag vet. Missunsamhet och självömkan. Inga känslor jag visar medvilligt. Vilket får mig att tänka på mitt top notch mode. De flesta människor ser inget annat än det heller. Av mig.

Om jag skulle se mig själv på topp. De dagar jag inte är det. Skulle jag bli missunsam. Tänka var fan fick hon luft och enregi ifrån. Hur orkar hon jämt vara så glad. Hjälpsam. Rolig. Smart. Engagerad. Jag skulle dränka mig i självömkan och önska jag var som. Hon. Som mig själv. 

Top notch mode.
Det blir som en dålig smoothie. Där avokadon. Spenaten. Ingefäran och ägget. Hade smakat så mycket bättre om jag ätit dem en och en. Om jag sett dem för vad de är. Istället blandar jag ihop allt och dricker en grå sörja som inte alls är mysig. 

Trött är en trött människa. Inte dålig. En dag är jag pigg. En annan dag inte. Jag får vara energisk och glad. Och missunsam och irriterad. Jag är alltid lika värdefull. Lika vacker. Lika bra. Alla säger man ska dricka smoothien. Inte jag. Jag tänker äta avokadon och ägget som de är. Så jag kan se skillnaden på vad som är sant och vad som är hittepå.  



ALL THE LOVE.