HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Tuesday, December 31, 2013

Gott Nytt År!

Årets sista dag. Hoppas ni får en fin en. Ta ingen stress! Eller skit. Klä upp er. Kryp ner i soffan. Drick bubblor. Drick te. Må förträffligt. Må dåligt. Låt allt vara som det är. Precis just nu. 

TACK! För att ni hängt med mig i år. Jag skulle aldrig vara där jag är i dag utan er. Jag kunde skriva flera meter text om er. Om  hur varje ord, tanke och gest från er fått mig att växa flera centimetrar. Hur jag vågat börja tro på äkta gemenskap, ärlighet och det viktigaste av allt kärleken. Utan er. Vore detta inte möjligt. Från mitt hjärta till ert hjärta. Kärlek! Kärlek! KÄRLEK! Och mitt favoritord. TACK! 


Monday, December 30, 2013

Om att glömma bort

Ibland känns det som att jag inbillar mig allt. Som att jag bara går runt i cirklar. Spåren blir djupare och djupare. Jag intalar mig själv att jag duger. Kämpar för att ta mig fram i den där samma runda cirkel. Jämt springandes i kurvan. Förbrilt övertygad om att jag nog är på den där raka rätta motorvägen. 

Så kommer någon plötsligt emot. Lägger handen på mig. Ser mig i ögonen. Undrar tydligt. Vad håller du på med? Så faller den där tyngden igen. Bara boom. Rakt ner i avgrunden. Kroppen blir lätt. Pipet i öronen tystnar för en sekund. Jag stannar upp. Gråter en skvätt. Och undrar själv. Vad håller jag på med?

Varför går jag runt igen? Hur kan jag lyckas ljuga för mig själv hela tiden? Varför stannar jag inte upp. Sätter mig ner. Låter cirklarna snurra själva om de nu vill.

Jag duger ju precis som jag är. Hur lyckades jag glömma. Igen. 

Friday, December 27, 2013

Den oromatiska uppfyllelsen


Den här bilden har ni säkert stött på. Jag har den själv pinnad på min "Wishlist".  En viss sorts känsla infinner sig när jag ser på den här bilden. Jag får en mental bild. Lång sandstrand. Brunbränd surfare som håller min hand. Solnedgång. Havsbris som sakta smeker huden. Någon går förbi och pratar på ett okänt språk. Himlen lyser av pasteller. Kärleken är så stor att alla krig och orättvisor stannar för en stund. Förtrollande. Magiskt.

Nu sitter jag här iklädd mina mysbrallor. Ensam hemma en fredagkväll. Mycket tillfreds med tillvaron i och för sig.  Nöjd i kroppen och sinnet efter ett roligt danspass tidigare ikväll. Jag är inte brunbränd. Har ingen sand mellan tårna. Och någon surfare syns inte till. Men vet ni. Jag har gjort allt det där som står på bilden under det senaste året. Inte precis i den där ordningen. Och inte heller i ordning med min mentala bild. Men jag kan checka av varenda punkt.

  • Jag sa upp mig för några veckor sedan. 
  • I somras var jag brunbränd och fin. (Är ju fortfarande fin men mindre brunbränd.)
  • Jag har köpt många biljetter. Nu senaste en inträdesbiljett till Stadshotellet på juldagen.
  • Jag har blivit kär i mig själv. Ja det börjar äntligen verka kärlek. Banne mig!
  • Kommer troligtvis inte att bosätta mig i Helsingfors igen.

Sådär. Helt oromantiskt kan en också bocka av denna fina bild från önskelistan. Ibland blir det annorlunda. Men bra ändå. 

All the love!


Monday, December 23, 2013

Tipp Tapp!

Jag önskar er en skön och avslappnad julhelg kära vänner! Vinnaren i jultävlingen blev FinaChristna. Grattis pinglan! 

Nu ska jag ta en liten powernap innan mitt hem fylls med de allra bästa kvinnorna. För en mysig uppesittarkväll. Livet är ljuvligt, stort och fyllt med kärlek. 




Sunday, December 22, 2013

Julnaglarna.




Leighton Denny "Miss Behavin'" och "Hollo Silva". Essie "Set in stones". Och diamanter!

Tuesday, December 17, 2013

Tävling i Julstudion.


Skriv något du är tacksam över i kommentarsfältet så är du med och tävlar om en Paulo Coelho kalender. Jeij! 

TÄVLINGEN AVSLUTAD! 

Sunday, December 15, 2013

Ge inte upp!

Det spelar ingen roll vad någon säger. Du bestämmer själv vad som är sant. Vad du tror på. Ibland kan man behöva någon annan som tror på en. När man inte orkar tro själv. Men allt är möjligt.  Den här videon hjälper när jag vill ge upp. Känner att jag vacklar. Eller tycker synd om mig själv. En otrolig kille. En otrolig inspiration. Så oerhört starkt. Och den helande yogan.


"Yoga is a powerful vehicle for change. As you build strength, you start to believe in your own potential."
— Tiffany Cruikshank 

Monday, December 9, 2013

Rudolf med röda mulen






Jag har bakat pepparkakor! Helt enligt mina egna önskningar. Utan socker och mjöl. Köpte färdig deg från Sensinity i smaken "BonBon". Och dekorerade med vit Kiss nailart paint. Rubiner från bornprettystore.com och rött lack från Leighton Denny i färgen "Provocative".

Nom Nom!

Ps. Snart blir det utlottning här igen. Traditionsenligt inför ett nytt år..
Ps.2. Det är TVÅ veckor till JULAFTON!!

Saturday, December 7, 2013

Lillreison

Fulltankad med kärlek efter ett dygn i Umeå med min bästa vän i hela världen. 

Det är hälsosamt att åka iväg. Det finns mycket fler skäggiga män i Umeå än i Jakobstad. Världen är en fin plats. Hotellsängar är förbannat sköna. Och kärleken är det viktigaste.

Peace out! 

Wednesday, December 4, 2013

Plättfesten

Jag vill förstå. Att jag måste ta hand om mig själv. För annars fungerar ingenting annat. Allt det roliga, utmanande, härliga, kärleksfulla och rofyllda livet kommer inte gratis. Om jag inte bromsar. Håller på rutinerna. Kan jag inte vara stabil. Ha inre frid. Hålla mig abstinent. Och må bra. Hur jävla kul det än är. Är det inte speciellt roligt längre. När jag är arg av trötthet. Tröstar mig med mat. Och varken har ork eller tid för reflektion och eftertanke. Jag lär mig hela tiden. Två steg fram ett tillbaka. Försöker justera och ta nya beslut. Men lätt. Det är det inte!

Känslan av att inte hänga med i livet. Den är trist. Om en är med om fantastiska saker. Men aldrig hinner sätta sig ner. Njuta av dem. Och reflektera över dem. Vad är det då för vits. Fantastiskheten samlas på hög. Som en plättårta. Mellan vissa plättar hinner en smätta lite sylt eller grädde i förbifarten. Stanna upp en millisekund och dra andan. Innan det är dags för nästa plätt. Och nästa. Och nästa.

En plättårta kan omöjligt bli hur hög som helst. Till sist faller den omkull. Ligger där på festbordet. Mitt i allt det roliga. Helt utmattad. I en stor kladdig hög.

Jag vill äta min plättar. En och en. Med några hallon och en klick grädde. Men inte hela tiden. Och inte varje dag. Utan helst på helgen. När frukosten får dra ut sig inför en ledig dag. När ingen väntar på mig någonstans. När livet bara får sitta stilla. Och samla kraft inför nästa plättkalas.

Bilden är stulen. Och jag vet inte ens varifrån. Förlåt.

Knark

Jag knarkar den här låten just nu. Min dealer hittar ni här.

Monday, December 2, 2013

Välmåendet

Det är en tid sedan det blivit att jag funderat här. Och det finns ju förstås en orsak till det. Eller kanske flera. Men en som är större än de andra. 

Jag mår mycket bättre. Ja. Men det är inget jag vill säga högt. För det är skrämmande att tänka tanken. Den smyger sig ändå på. Först när jag klarar något litet jag inte klarat tidigare. När jag står där på andra sidan. Och bara. Hoppsan. Hur gick det här till. Jag tänker att de var tur. En liten engångsföreteelse.

Men sen händer det igen. Och igen. Den där ribban höjs. Och jag bara hoppar. Så där som Carolina Klüft. Helt oberörd. För omgivningen. Men helfokuserad inombords. Och med en massa förberedelser innanför rocken. 

Ofta tänker jag att det kommer att skita på sig. Jag väntar på väggen. Ibland riktigt springer jag runt och letar efter den. Men hittills har jag inte hittat någon. Jag har snubblat på kvistar. Tagit mig över tjocka stubbar. Och tagit fajten med ett och annat skogstroll. Nu som då har min gömt mig under en sten för att vila. 

Jag har riktigt roligt på vägen också. Får göra det jag älskar. Med människor som inspirerar mig. Med människor jag tycker om och som tycker om mig. Jag är tacksam så det står ut ur öronen på mig. Välsignad som en tjock guldbuddah. 

Vet ni. Det är inte bara svårt att säga att jag mår dåligt. Det är mycket skrämmande att deklarera att jag mår bättre. Sårbarheten. Den får jag nog ta och bli kompis med. Verkar inte som att den kommer att ge sig av i första taget. 

Sat Nam. Wahe Guru! 

Saturday, November 30, 2013

Nagelmys


Ibland lönar det sig att följa mig på instagram. Speciellt om man är lika galen i nagarlkonst som mig. Eller nej. Det behöver man inte alls vara. Men det blir en del nagelrelaterat där. @pamppon.

Tuesday, November 26, 2013

Skägg e' NICE

Fick den här skickad till mig av en kompis. Ajajajaj! NJUT av skäggens underbara värld.




Monday, November 25, 2013

Min värld

Jag vill leva i en värld där alla människor känner sig trygga med att vara sig själva. Där vi möts hjärta mot hjärta och får känna alla känslor. 

Jag vill leva i en värld där vi berättar öppet om våra sjukdomar och svårigheter. Där vi vågar fråga och prata om svåra saker. Där normen är att visa sårbarhet istället för att dölja. Där svaghet inte ses som något negativt utan tas hand om. Där vi alla kan känna att vi passar in. Där ljuset sipprar in i såren. 

Jag vill leva i en värld där vi ser varandra. Där ögonkontakt är vanligare än twitterflödet. Där omtänksamhet och kärlek är det coolaste som finns. 

Jag vill leva i en värld. Jag vill leva i den världen. 

Sunday, November 24, 2013

Skägg e' NICE nail edition




KRAM!

Ciaté nr. 23 svart. Älskar detta lack. Blir så jämnt och blankt. Färgen flyter ut oförskämt smidigt. På vänstra handens pekfinger har jag två lager svart och ett lager Sally Hansen Fuzzy Coat i färgen "Tweedy". Snygg effekt enkelt. Finns i flera olika färger. Fungerar bäst med ett färgat lack under. Den vita nageln är lackad med Trind Caring Color "CC103". Jag testade ett nytt top coat från Sally Hansen "Nail shine miracle". Inte lika tjock i konsistensen som min favorit "Diamond flash" Fast dry top coat. Jag gick och la mig efter att jag hade lackat. Och vaknade upp med "sängmärken". Så då strök jag över ett lager med "Diamond flash". Och alla levde vi lyckliga.

Hörni! Ha en fin vecka. Jag känner mig som kreativiteten själv. Är mycket nöjd med livet. Men skulle vilja ligga i en hängmatta på en öde ö en vecka ändå. För att vila. Kroppen och knoppen.

Friday, November 22, 2013

Det finaste som finns

När en människa lever fullt ut. Gåvan som har getts hen. Det gör Johanna Kurkela. Och jag hade äran att få sitta i en kyrkbänk ikväll. Känna hennes knivskarpa och på samma gång silkeslena närvaro. Höra hennes änglalika röst. Rysa av välbehag. Känna tårarna som letade sig ner på kinderna. Nästan höra hur de föll. Från toppen av kinden. Ända ner till hjärtat. Där de omvandlades till ren magi.

"Minä rakastan tätä elämää!"

Victory nails!





Två lager Essie "Fiji". Älskar den vit-rosa nyansen. V strecket är Gina Tricot beauty "Candy mint". Den franska manikyrkanten är Trind Caring Color "CC190". Stenar från bornprettystore.com.

Skönt veckoslut fantastiska varelser! 

Thursday, November 21, 2013

Svar på frågor

Hur får man folk att förstå att man verkligen inte mår bra, att man inte bara är en gnällig typ? Och vågar man någonsin tro att det blivit bättre, eller blir man liksom för bekväm i det dåliga, att det känns som det mest bekanta? Ibland känns det så, även om man ständigt går omkring och hoppas på bättre tider. Jag är 22 år och längtar efter något stadigt och långsiktigt, samtidigt som jag drömmer om äventyr så stora att man inte vågar prata om dem. Vet man någonsin vad man vill?

Genom att vara ärlig. Genom att du själv tar ditt illamående på allvar. Du behöver inte gnälla. Om du säger rakt ut. Jag mår dåligt och jag vill ha hjälp för att komma ut ur det här. Då förstår de flesta. De som inte förstår eller kallar dig gnällig. De ska du sätta på hyllan ett tag. De kanske inte förstår av tusen olika anledningar. Som du inte kan påverka. Vänd dig till mänskor som kan hjälpa dig. 

Jag har gått igenom så många faser. Det gör jag fortfarande. Jag har ännu dagar då jag tänker att jag aldrig blir bra igen. Men de kommer mer sällan. Jag har bestämt mig. Det gjorde jag den dagen jag fick flygeln i huvudet. Att det blir bra. Jag har hängt fast vid den tanken hela vägen. Aldrig kan vi veta säkert. Men för mig har det hjälpt otroligt mycket att bara blint tro på att allt löser sig. Vad ska man annars göra? Lika bra att bestämma att det fixar sig. Och ja. Klart det känns så ibland eller ofta. Att man vill ligga kvar där i sörjan. Men som du säger. Du går runt och hoppas. Fattar du hur bra det är. Hoppet är det sista som sviker en!

Börja prata om dina stora drömmar. Då slutar de att vara skrämmande. Om ingen tar dig på allvar kan du mejla mig. Jag älskar att läsa om andra människors grandiosa drömmar. Och du. Vem har sagt att man inte kan ha stadigt, långsiktigt och stora äventyr på samma gång? Det är klart du kan. För mig är det viktigt att ha motvikt till äventyr. Har jag inte stabilitet i mitt liv klarar jag inte av äventyren. Jag behöver både och.


Du skriver att du har stora drömmar. Att du vill ha stabilitet. Du vet ju vad du vill! Jag hade länge en snäv syn på det där med att "veta vad jag vill". Trodde det fanns ett rätt svar. Men så är det inte. Du behöver heller inte veta hur det ska gå till eller få det att låta logiskt och konkret. Jag vill till exempel. Lacka naglar. Bo några månader utomlands varje vinter. Ha en italienska vinthund. Sprida kärlek och glädje. Gifta mig på Bali. Se en balettföreställning. Träffa Oprah. Plus tusen andra saker. Det är bara din fantasi som sätter gränser. Allt som känns rätt för dig. ÄR rätt för dig. Du kan göra precis vad du vill. Först är det bara att sätta igång och drömma. Dina drömmar. Det är vad du vill. Så JA. Man vet vad man vill. Men det är inte alltid man vågar ta reda på. Dessutom är du värd allt det du drömmer om och mer. Bara för att du är du.

All kärlek!

Wednesday, November 20, 2013

I do!

"I fall in love with people 
and 
their honest moments 
all the time. 

I fall in love with 
their breakdowns and their 
smeared makeup and their 
daydreams. 

Honesty is just
too
 beautiful to ever put 
into words."


Tuesday, November 19, 2013

Nagelvård - Exfoliera mera

Det är viktigt att ta bort döda hudceller och torra flagor från händerna. Eftersom huden då kan absorbera krämer mycket bättre och slipper ner för att återfukta din hud. Om du har mycket döda hudceller lägger de sig som ett lager på huden. Sätter du då på en kräm kan den inte ta sig igenom lagret. Utan stannar på ytan och gör ingen verkan. Så peela. Och smörj.

Här kommer min alla tiders favorit produkt för händerna. Ett lyxkit du enkelt använder hemma. Fungerar i tre steg. Först appliceras en mjukgörande fet kräm. På den tas peelingen. Som exfolierar och tar bort döda hudceller. Avslutas med en ljuvlig handkräm. Efter behandlingen sitter man och smeker händerna i en halvtimme. De är lena som en babyrumpa. Aaah!


Sätt Satin Hands från Mary Kay på din önskelista. Skicka den till tomten. Eller köp den själv. Väl värt slantarna. Kontakta min vän Pia på 050 3004005 om ni vill ha ert eget kit eller vill veta mer ingående om produkten. Hon skickar även beställningar.

Monday, November 18, 2013

Flödet


Ibland har en ju bara fantastiskt mycket  FLOW. När det dessutom infinner sig på en måndag. Ja då är det bara att luta sig tillbaka. Tacka och Ta emot. Eino blåser min väg. Hårt.

Hur har ni det?


Håll värmen!

Tänkte mig en liten serie med små enkla nagelvårdstips. Först ut i kylan är något så tråkigt som. Vantar! Håll händerna varma. Huden tar enormt mycket stryk av kylan. Det spelar ingen roll hur mycket du smörjer så spricker huden om den får kallt.  I dessa tider får man gå all in med allt. Men inget hjälper om du inte skyddar huden runt dina små heliga plattor. Det kan vara värt att investera i ett par touch handskar. Så kan du instagramma hur mycket du vill utomhus medans du håller fingrarna varma.  


Dessa två från RUT&CIRCLE hittar du HÄR och HÄR

Sunday, November 17, 2013

Om kroppen tog ett steg tillbaka

Det här med kroppsfixering. En sak som ligger mig varmt om hjärtat. Nej. Det gör det inte alls. Men det ligger nära hjärtat och stör det lilla röda från att känna acceptans och kärlek. Och så länge det finns där. Tänker jag fundera på det. Prata om det. Och försöka hitta en lösning.

Igår slog det mig att jag inte alltid jämför mig så mycket med andra. Det gör jag visst. Men det har blivit mindre och mindre. Istället jämför jag mig med mig själv. Jag har varit många gånger större än vad jag är nu i största delen av mitt liv. Jag har också varit någon storlek mindre än vad jag är idag. Detta dock bara en pikiliten tid av mitt liv. 98% av mitt vuxna liv har jag varit större än vad jag är idag. 2% av mitt liv har jag varit lite mindre. Japp. Jag räknade ut.

Vilken del tror ni jag jämför mig med i spegeln? Just de. 2% jag. Tänk om jag vände på steken och var glad för att jag nu är mycket mindre än tidigare. Ser tillbaka på vilken resa jag gjort och hur långt jag har kommit. Tänk om jag till och med kunde se förbi alla procenter och fysiska attribut. Se mig i ögonen. Djupt in i själen. Förstå vilken hel, perfekt och fulländad kvinna jag är. Just nu. Varken mer eller mindre.

Tänk vilken frihet att för en gångs skull verkligen låta det sjunka in. Hela vägen från huvudet till hjärtat. Boom. Låta det slå sig ner som den vackraste av insikter. Att min utsida inte är mitt jag. Det där som betyder mest. Utan bara en härlig fysisk skapelse som formas av livets omständigheter. Ibland rundare. Ibland plattare.

Tänk om jag för en gångs skull bara skulle få vara tillräcklig. Tänk om jag kunde släppa taget. Luta mig tillbaka. Och gilla läget. Inte vilja ändra på ett enda litet hårstrå. Bara duga. Precis som jag är.

Tänk om.

Saturday, November 16, 2013

Russian blue




Hur göra:

  1. Ett lager guldlack Wet n' Wild Fergie "Golden Album". 
  2. Två lager Golden Rose matte nr.10 ovanpå. Lite innanför kanterna på guldytan så det blir en fin inramning.
  3. Med baslack och pincett fästes olika guldformer. Dessa köpta på Prisma för någon euro.
  4. Ett lager Sally Hansen "Diamond flash" top coat över hela faderullan.
  5. Enjoy!
Här är en superbra tutorial på "Ruffian Manicure" som det tydligen heter.


Ps. Jag gillar att variera stenarna och göra olika formationer på vänstra och högra handen. Tycker det blir roligare på det viset. 

ALL THE LOVE.
Ha en skön helg.

Wednesday, November 13, 2013

Partynails!


Jag använder mig av underlack för att få stenarna att fästa. Sen när det torkat så kör jag ett överlack på alltihopa. Håller hur bra som helst.


Stenar i olika storlekar och färger har jag handlat HÄR. Stort utbud. Billigt. Och fri frakt. Räkna med att det tar ett par veckor innan ditt paket hittar hem.


Sanna undrade hur det går att måla högra handen. Det går sämre än den vänstra. Brukar försöka undvika att göra det allra petigaste på den. Men det är nog bara att öva. Eller så hookar man upp med en kompis och gör på varandra.


Glittret fäste jag också med underlack. Ett lager genomskinligt lack och så doppade jag nageln i glitterburken. Sen på med överlack. Håller inte lika bra som stenarna. Men är ursnyggt. Mycket snyggare i verkligeheten då paljetterna leker i solljuset.


Det gråa lacket är Mavala "Liverpool".  Wet n' Wild Fergie "Going platinum" superbra silverlack. Finns även i guld och heter då "Gold album". Här har jag försökt få det att se lite flagnat ut genom att dutta med en pensel när det har torkat lite. Annars är det väldigt täckande. Jag gillar!

Sunday, November 10, 2013

What does the fox say?


Jag har fått en del frågor om min naglar. Hur jag gör dem? Vilka verktyg jag använder? Hur jag sköter dem? Var jag hittar inspiration. Så jag tänkte försiktigt börja dela med mig. Det är inga svåra saker. Men de krävs lite övning. Och framförallt. Tid. Men om du ändå sitter och tittar på serier kan du fixa fina naglar under tiden. 


Jag ser på mycket tutorials på youtube. Det finns ju en hel uppsjö. Så dit och simma med er bara. En av mina favoriter är MissJenFABULOUS. Hon gör superproffsiga instruktionsvideon som är lätta att efterapa själv. Här är videon som jag använde mig av för att göra rävnaglarna. Enjoy!


Friday, November 8, 2013

Skägg e' NICE!

Jag har tryckt upp skäggkort!! Japp. Fattar ni att man kan göra vad man vill. Uppfylla alla drömmar man går och bär på. Jag visste inte ens att jag gick och bar på drömmen om att trycka upp kort. Trodde inte att jag hade talang nog. Tänkte att det finns så många andra som är mycket bättre än mig. Men vad spelar det för roll. Det här ville jag göra. Och jag gillar skägg. Så då fick det bli ett skäggkort.


Korten säljs på Legera i Karleby för en femma. Alltså i en riktig butik. Där tillsammans med TineKHome koppar. Prints från Therese Sennerholt. Och scarfar från Beck Søndergaard. Där står skäggkorten och smälter in. Eller sticker ut. Det spelar ingen roll. Vänner är de allihopa. 

Dessutom består de fantastiska försäljarna av en bloggtät skara. Kika in och säg hej åt Malena, Nina eller Camilla

Ps. Ifall du inte befinner dig i närheten av Kokkola. Men tycker att skägg e nice. Eller av annan anledning skulle vilja äga ett kort med en skäggig man på. Maila mig! Så snigelposter jag dig så många exemplar du önskar. pamela.lindqvist@gmail.com

ALL THE LOVE!

Thursday, November 7, 2013

Ett bär



Mavalas "Arosa" och ett björnbär pryder mina naglar. Just nu.

Wednesday, November 6, 2013

Mina 8 frågor av fame


Sköna IdaWautsi har gjort en intervju med mig. Vi pratar naglar, inspiration och småstadsliv. Ni kan läsa den HÄR på deras blogg.

Önskeinlägg


Ellen! Här är hon gamla Bettan. No offense! Hojta till om du vill ha färgkoden. Jag dör av grynigheten i fotot. Men orkar inte bråka med min kamera. Är påväg till bibblan. Böcker är så mycket enklare än teknik. 

Ps. Infogar dagens bön. Låt om oss få se sol snart. Amen. 

Motståndet

Vi har ju alla sidor vi inte gillar med oss själva. Det där fula trynen som dyker upp emellanåt. Jag har på något vis tänkt att dessa sidor ska gå att radera med tillräckligt mycket medvetenhet och övning. 

Men vet ni. Så är det nog inte alls. Jag tror att de där sidorna finns där för att göra mig uppmärksam på livet. Jag blir arg när de dyker upp. Irriterad på att de sätter sig i vägen för min frammarsch. Tycker att jag borde kunna styra bort dem med viljestyrka. 

Några av dem grundar sig i rädslor. Andra i föreställningar om livet som jag haft sedan barnsben. En del är helt enkelt min unika personlighet. Alltså inget som är fel. Utan helt enkelt en liten kompott av mig. 

Jag har märkt att de har en tendens att dyka upp strax före ett genombrott. Precis när jag är påväg upp för ett trappsteg. Mitt i klivet. Då sätter de in all sin kraft. Precis som att de villetesta mig. Är du verkligen villig att ta dit kliv? Tänk om? Tänk om? Försöker få mig att tvivla. Backa. Vända om. 

Men tänk va bra. Det är ju bara ett test. Och möjligtvis även en indikation på att jag är påväg åt rätt håll. För de tvingar mig att känna efter. Ger mig så mycket motstånd. Att jag aldrig skulle gå igenom det. Utan övertygelsen om att. JA. Det här är rätt väg! 

Tuesday, November 5, 2013

Hjärtesak

"It's impossible to invest your soul in a compromise" 

Så känner jag verkligen nu. Jag tänker inte kompromissa med mitt liv längre. Mitt hjärta och min själ har fått ta kommandot. De släpptes ut ur träkistan av en orsak. Och dit blir de aldrig nertvingade igen. 

Nu styr kärleken. Till mig själv och till livet. Allt som känns dåligt i magen får ett nej. Och det som känns bra får ett rungande JA! Ibland blir det fel. Men jag övar. Och jag ska bli världsbäst på att följa mitt hjärta. 

Vackert så!

PS. Tror ni jag gillar Movember? En sak till som lyser upp lite i MÖRKRET.

Monday, November 4, 2013

Magic monday

Jag är inte den enda som har varit nedkopplad i helgen. Åh. Jag älskar det. Första dagen är alltid katastrofalt fylld med rastlöshetsloppor och torktumletankar. Men sen när yogan. Eller som denna helg lite styrketräning får ner mig i slackmode. Då mina vänner. Då är det bara att hänga på njutningen.

Sova. Sova. Sova. Låta den där tröttheten komma. Ta emot den och vörda den. Stiga upp för att göra något roligt. Läsa lite bok eller köra runt i någon fin stadsdel. För att sedan återvända hem. Ta en varm dusch och vila lite till.


Vaknade i morse med ett fantastiskt måndagshumör. Startade dagen med att dansa till Danny Saucedos "Amazing". Drog sedan på mig en tajt leopardklänning. Och har haft en dag fylld med roliga överraskningar och sjukt skönt flow. Ibland behöver en inte göra mer än att ta emot.

Wåowåowåo!

Friday, November 1, 2013

All saints


                                                                     


Kommer ni ihåg "All Saints"? Åh jag älskade dem. De va så snygga och coola. Hade "fuck you" attityd och hängde med de dryga Oasis killarna. Sen gjorde de ju svinbra musik förstås. Och deras musikvideor. Den här. Explosionen. När de går vidare. Man blir inte mer stål än så.

Ha en fin allhelgona. Tänd många ljus.

Ps. Tack för att ni är ni. Tack för att ni hänger här med mig och sprider kärlek.

Thursday, October 31, 2013

Bring the light

Usch. Jag är livrädd för mörkret. Förra året åt det upp mig. Isolerade mig och gav mig den värsta av paniker. Det sitter ingraverat i mitt medvetande och ger mig kalla kårar. Spelas upp som en gammal dålig skräckfilm.

Kan vi inte tillsammans bekämpa det här mörkret. Va. Ensam är inte stark. Det vet vi redan. Men om vi alla anstränger oss. Ser varandra. Skänker lite mer kärleksfulla tankar. Spontankramas lite extra. Lyser på varandra med ficklampor. Låter oss själva sova mer än vanligt. Drar ner på tempot. Lyssnar på själen. Låter ljuset inifrån spridas ut.

Vi spelar helt enkelt in en ny film. Alla får skriva egna manus. Spela huvudrollen och regissera. Jag tänker dessutom ställa upp som nagelkonstnär och ljussättare. JA! Min film ska heta "Ljus you". Vad heter din?


Kanske jag borde skriva in en liten biroll åt Daniel Craig. Nu när jag ändå skriver mitt egna manuskript. Han kunde vara min avec på det där vinterbröllopet jag ska gå på. Ska fundera på saken.. Vore ju onekligen coolt att dyka upp med självaste James Bond.