HEJ! Jag heter Pamela. Mitt motto är "rädsla är inte min grej". Jag är rädd mest hela tiden. Men det gäller ju att sikta mot stjärnorna. Du är hjärtlig välkommen. Hör av dig på pamela.lindqvist@gmail.com

Monday, July 22, 2013

Den stora kärleken

Den där kärleken. Till livet. Den är så stor. Fantastisk och sprudlande. Ena stunden kan jag vara helt nergrävd i negativitet och självkritik. När det plötsligt hoppar till i hjärtat av oförklarlig värme, livslust och kärlek. Till mig. Dig. Och alla andra.

Jag vet att jag låter nyfrälst. Det är jag också. Nyfrälst på livet. På förståelsen och acceptansen för vad detta liv egentligen är. Och hur jag vill förvalta gåvan.

Kolla modebloggsposen! Tihi.

PS. I LOVE YOU!

4 comments:

  1. Du e så alldeles jätte fin!

    kram från mig och Babben, dina hemliga beundrarinnor

    ReplyDelete
  2. Tack! Åh ni underbara! Jag hoppas på att få träffa Babben snart. Vilken fantastiskt fin tös hon är! KRAMIS!

    ReplyDelete
  3. Precis. Jag har funderat lite på det faktum att jag nuförtiden (sen jag blev "frälst", haha) har såna underbart härliga upplevelser när jag t.ex. reser eller shoppar. Varit till Sthlm och London, och båda resorna var dom bästa i mitt liv, så underbart perfekta på alla sätt och vis. Men inte pga att det skulle hänt nåt speciellt som gjorde dom perfekta, men min attityd var annorlunda. Jag är öppen och tar emot det jag får med acceptans. Och det är så sant att jag då med detsamma känner att livet flyter genom mig i en medström och allt bara flyter på, istället för som förr, när man var snäppet spänd och nervös innan för om det skulle gå "rätt" eller för om det skulle gå helt fel. Det kändes så hårfint vilket håll det skulle gå åt. Nu, särskilt i London, för att alla mina kompisar finns där, var lyckan så total när jag fick spendera tid med dem, en och en, och bara NJUTA. Det var så underbart. Jag har aldrig känt det förr. Det var riktigt, riktigt fint. Jag ser det som övning i det mesta i livet nu, att försöka ta emot allt jag får och inte mentalt kategorisera det som antingen bra eller dåligt, utan bara det som behöver hända nu för min evolution. Och banne mig om det inte faktiskt fungerar. Shopping är samma grej, som jag faktiskt nästan ser som meditation these days. Det funkar perfekt som soul practice. Inte för att jag nånsin använder det som botemedel mot nåt, utan det fungerar bara som en mental övning i att ge sig hän och se vad som händer. AH! Herrlich!

    //Sanna

    ReplyDelete
  4. Ja! Det är så fantastiskt fint! När de yttre omständigheterna inte styr lika mycket längre. LOVE!

    ReplyDelete